Igår kväll var Milan minuter från att slå Real Madrid på hemmaplan. Det var minuter ifrån att Pippo skulle bli kung för en dag och minuter ifrån att Allegri skulle få lite lugn och ro.
Nu blev ju så inte fallet och det är svårt efter match inte köpa en medialt besviken Mourinho. För egentligen är han nog ganska nöjd med resultatet men inte för att det var rättvist, Madrid borde ha haft en tremålsledning i paus. Men utan för att maskinen Madrid hade precis börjat tugga igång på allvar, under någon månad nu har de spelat klanderfritt och börjat se ut som den riktiga Champions League utmanaren. Jag tror därför att Mourinho nog är ganska nöjd att få ta ner de unga egona i laguppställningen på jorden igen. En lagom förlust som ger honom chansen att uppfostra de unga superstjärnorna i Madrid. Att lära dem att domaren antagligen kommer att döma fel fler gånger, att en tvåmålsledning alltid är att föredra och att Milan alltid kommer att kunna sprattla till, om än att det igår kändes som en dödssprattling.
För Milans poäng var på inget sätt något de förtjänade. En imponerande icke organiserad insats där målchanserna dök upp av antingen domarens eller motståndarnas misstag. En Ronaldinho som spelade utan särskild övertygelse, en Pato vars ryck inte längre kändes helhjärtade och en Gattuso som bara sprang dit första reptilhjärneinstinkt sa åt honom.
Men jag är ändå glad för resultatet, det ger ett mindre förudmjukande fall för Milan. Som fram tills nu så har de spelat på energi som framkommit från den hype som omgärdat klubben sen Robinho och Zlatan anslöt. I en intervju igår var det tydligt att Kevin-Prince Boateng hade känt sig som det sämre laget genom hela matchen och lyckades inte dölja det för omvärlden. För medan andra klubbar tappar poäng medan de letar efter sina roller och spelsystem så känns det inte som att Milan är på väg någonstans. Allegri ställer ut elva man på plan och hoppas att spelarna löser uppgiften som väntar. Säsongens bästa match är fortfarande premiären mot Lecce.
Tränarfrågan har också börjat komma upp till diskussion. Vilket den kanske bör av den anledningen att Allegri kanske inte kan tillföra den energi som spelarna uppenbart saknar. Samtidigt skulle en demontränares potentiella framgång bara vara konstgjord andning likt den Pippo gav Milan igår och som Milan vant sig vid. Någonstans måste man ta tag i de verkliga problemen att mittfältarna inte håller för att spela fyra-tre-tre, att backarna inte heller håller för den anstormning som tre lata anfallare resulterar i och anfallarna måste bli mer effektiva om de ska kunna rättfärdiga sitt uteblivna press-spel.
Milan måste handla i vinterfönstret och man får hoppas att det Galliani kanske kommer med inte blir ny kosmetika för att sminka över ett föråldrat lagbygge utan en ny pelare likt Hernanes så att Milan kan börja stå stadigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar